Grönkål (Brassica Oleacea)

Familj: Brassicaceae
Släkte: Brassica
Art: B. Oleacea
Varitet: Brassica Oleacea Var. Sabellica

Historia:
Grönkål är samlingsnamnet på flera typer av kål som inte bildar kålhuvuden.
Den har odlats sedan antiken och framtill slutet av medeltiden var det den vanligaste grönsaken i Europeiska trädgårdar. Den fördes till Amerika redan på femtonhundra talet av kolonisterna och den Ryska kålen fördes in via Kanada på artonhundra talet.

Botanik:
Alla kålväxter har sitt ursprung i den vilt växande strandkålen (Brassica Maritima).
Det är en korsblommig (fyra kronblad) växt och är släkt med senap och raps. Den får långa blomstänglar med gula blommor. Den vanligaste typen är grön och krusig, men det finns också röda varianter (purpurkål) och slätbladiga varianter.
Grönkål kan variera i storlek, från 25 cm, till drygt 100 cm.

Odling:
Grönkålen är den mest anspråkslösa av alla sorter. Den växer fint på alla jordar och trivs lika bra i sol, som i halvskugga. Bästa resultatet får man dock i mullrik lerjord. Detta är mycket hungriga växter så näringstillskott under växtsäsongen är att rekommendera. Alla kålsorter tycker om marktäckning, gärna gräsklipp. Om detta saknas så bör man gödselvattna varannan  vecka.
Så inomhus, i växthus eller drivbänk, fyra till sex veckor före utplantering. Så inte för tidigt för kål trivs inte i kruka i längden. Fröna gror redan vi fem grader, men det går fortare om man håller runt tjugo grader. När fröna grott vill dom ha svalare igen för att inte växa ifrån sig. Dom tål en släng av frost, se bara till att dom är avhärdade. Plantorna skall sättas något djupare än de stått i krukan, då blir plantan stadigare. Grönkålen skördas genom att man plockar bladen ett och ett nerifrån. På så sätt kan en planta ge många skördar under en säsong.

Växtskydd:
Kål har många fiender. De värsta är kålfjärilens och kålmalens larver. Kålfjärilens larver är fyra centimeter långa och gulgröna. Kålmalens larver är mindre än en centimeter och helgröna.
Dessa lägger sina ägg på bladens undersida. Om man letar, så kan man hitta dem och klämma sönder dem.
Kålflugan, lägger sina ägg på jordytan alldeles intill plantorna. Larverna gör gångar i rötterna och sedan ruttnar plantan.
Det effektivaste skyddet mot dessa är att täcka odlingarna med fiberduk under hela säsongen.
Klumprotsjuka är också vanligt. Det är en svamp som angriper och ger svulster på rötterna. Detta är riktigt illa då sporerna överlever i jorden upp emot tjugo år. Det är väldigt smittsamt och man sprider det lätt i odlingarna via redskap. Smittade plantor slängs i soporna, absolut inte i komposten. Har jorden blivit smittad, måste kålodlingen flyttas och inga korsblommiga växter (även rädisor, majrova, kålrot och asiatiska bladväxter) kan odlas där på minst tio år.

Näringsvärde per 100g
Kalorier (kCal) 49

Lipider: 0,9g
Kolesterol: 0g
Natrium: 38mg
Kalium: 491mg
Kolhydrater: 9g
Protein: 4,3g

Rik på:
Järn
C-vitamin
A-vitamin
Lutein