Reflektioner

Hur ser vi människor på varandra, och vad minns vi av varandra?
Jag har alltid tyckt att jag har lätt för att komma ihåg människor.
Däremot, har jag svårt att beskriva andra.
Hur funkar det?
Jag får ofta frågan om jag "såg" en viss detalj hos någon.
Och varje gång inser jag att...nej...det gjorde jag verkligen inte.
Varför då?
Varför kan jag inte minnas detaljer i en annan människas ansikte?
Är jag ouppmärksam och ointresserad?
Nä, jag tror inte det.
Men jag ser det som är intressant!!
Är inte personen inuti kroppen, mer spännande än kroppen i sig?
Eller är jag ute och cyklar?
Jag hoppas att jag har förmågan att se människan före kroppen, för det är så mycket mer intressant än om kroppen har blemmor, eller konstiga detaljer!
Jag hoppas att jag kan se bortanför det som gör oss jordbundna, och uppskatta människor på ett annat plan.
För nog tycker i alla fall jag att det är viktigare att vara "god" och "tolerant", än att vara ett vackert skal!
Varför då?
För att skalet falnar, men det gör aldrig själen!!!